Namnlag i långbänk
22 januari 2009
Att våga ta beslut om könsneutrala äktenskap tog lång tid. Detsamma gäller namnlagen. Verkar knepigt med frågor som utmanar heteronormen minsta, minsta lilla.
Riksdagen sa igår nej till att behandla 12 inkomna motioner om just namnlagen. Civilutskottet hänvisade till pågående arbete. Pågående? Tja, jämför man med civilisationens utveckling, får man väl säga att det inte gått så himla lång tid. Men ärligt talat..senaste namnlagen är daterad 1982 och det sk arbetet har varit igång av och till från 2001, med senaste start 2005. Vad kostar en sådan långbänk – i cash och mänskligt lidande? Trollhare har suveräna inlägg om namnlagen, läs dem !
- Marita -
22 januari 2009 at 11:50
Ja… det tar oändligt lång tid. Jag vet inte hur många år de har skjutit upp det. Men tanken är att de någon gång inom de närmaste åren ska tillsätta en utredning. Och sedan ska frågan utredas i typ tio år innan de kommer fram till något.
Det känns väldigt mycket som att ro i gröt ibland
22 januari 2009 at 17:46
“Ro i gröt”..hahaha…väldigt bra liknelse:)
Saker som man är rädd för, brukar ta lång tid – som könsneutrala äktenskap. Och individualiserad föräldrapenning. Hur namn kan innebära en rädsla, ett hot, är fascinerande. Och förbaskat trist.
/Marita
23 januari 2009 at 13:07
[...] känns väldigt mycket som att ro i gröt ibland” skrev jag igår som en kommentar till Tidvattens inlägg om en verkligt könsneutral namnlag. Det är svårt att känna annat, så jag låter bli att känna [...]