Upp som en sol, ned som en…..Allians

Regeringen slår sig för bröstet och skriver att sjukskrivningarna minskar och att

sjukförsäkringen inte längre används som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Sant. Socialdemokraterna gjorde arbetslösa sjuka. Men Alliansen gör sjuka arbetslösa.  Så det saknas en mening, eller två. När får vi en regering som  inte laborerar med att flytta runt människor i kategorier? Flyttar runt för att visa på en snygg fasad. För OECD, för svenska folket.

Utredarna visar att rehabiliteringen inte bidde så mycket. Mycket snack och lite verkstad. För inte ens 1 år sedan, skrev Husmark att rehabiliteringskoordinatorrer inom företagshälsovården skulle införas. Undertecknade gjorde även SKL. Nu avbryts projektet. Meddelar …..SKL.

Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering, varnade år 2007 att ”Regeringens rehab-satsning kan betyda att sjukskrivna blir uppsagda”. Hon avslutar med den senaste veckans nyhet. Alltså för 2 år sedan…:

regeringens ambition att korta tiden för handläggning och beslut i sjukskrivnings- och rehabiliteringsärenden förtjänar beröm, liksom ambitionen att öka företagshälsovårdens medverkan i bedömnings- och beslutsprocessen. Ett välkänt skäl till att processen blir utdragen är att olika myndigheter arbetar efter olika mål, regelverk och lagar. För att få en koordinerad och målinriktad rehabiliteringsprocess krävs att de olika verksamheternas uppdrag matchas i flera avseenden. Det gäller inte minst de nya tidsramarna och prioriteringarna som regeringen föreslår

Så rätt Kerstin hade, att olika myndigheter inte alltid synkar sitt arbete. Kommer Alliansen någonsin att lyssna till proffessionen innan de hittar på nya projekt?

- Marita -

Mycket vill ha allt

Brakförluster och varsel gav mera pengar .  Med fingarna i syltburken, erkänner man plötsligt fel. Alliansen tog bort spärrar som förhindrade bonus vid förluster och  ökade ersättningen. Det handlar förstås om storkalaset hos de statliga AP-fonderna. Med regeringens goda minne. Iom granskningen blev det dock lite dåligt, det där minnet.

Det mumlas om att det var andra tider. Det betyder andra lite bättre ekonomiska tider som kunde motivera miljonutbetalningar från skattebetalarnas konto.  Andra tider när kanske ingen skulle kollat.

Men det är aldrig OK med lock- och pockpengar. Är personalen så ointresserad av sitt arbete, att de inte anser sig  kunna jobba utan att få pengar, mer pengar och ännu mer pengar, är det verkligen dags att de får sparken. På stående fot, utan avgångsvederlag. 

Blir så förbannad över girigbukar som tror sig betinga ett högre värde. Ett MYCKET högre värde än ex. alla vårdanställda som dagligen räddar liv. Förutom låga löner får de även betala för kaffet, om de hinner ta paus vill säga.

AP-fonderna, dags att skicka dem till Skansen. Iaf gratifikationsinnehavarna.

- Marita -

Alliansen pröjsar, eller hur Maud?

I Sverige är det ännu oklart vem som ska betala för kronprinsessans bröllop. Men en sak är säker – kalaset kommar att kosta en rejäl slant, minst 10 miljoner svenska kronor. Allianspartierna är beredda att skjuta till extra pengar i form av ökade anslag till kungahuset.

Tja, OK då vill Alliansen själva betala för bröllopet, så fine för dem……..För här kommer bollen tillbaka, Maud: Du sa flinande att Metall  kunde köpa Saab…Nu är det Alliansens tur: pröjsa kalaset för kungabarnet.

Är det någon som kan påminna Alliansen att Sverige befinner sig i en ekonomisk kris?  Att arbetslösa och sjukskrivna får köa till Socialkontoren med mössan i hand.

Fast iofs….hmm… att slösa skattemedel så oansvarigt kan göra att  Alliansmakten ryker, då är det 10 väl investerade miljoner.

- Marita -

När deltid skulle bli heltid. Som bidde… ingenting

Deltidsarbetslösa visste det redan.  Alliansen vet det nu, men bryr man sig? Osäkert. Vet att den snirkliga och samtidigt korkade 75 dagarsregeln inte ger fler heltidsjobb.  Däremot fler heltidsarbetslösa…kvinnor. Hur är det ens möjligt att konstruera ett system som stänger ute en gigantisk grupp från arbetsmarknaden????

En överväldigande majoritet av deltidsarbetslösa är alltså kvinnor. Kvinnor som jobbar som springvikarier och på deltider. Kvinnor som finns på en arbetsmarknad som av tradition erbjudit deltider.  Tjänster på 50 %. På 75 % och rentav 80 %. Men tyvärr alldeles för sällan 100 %

Systemet är krångligt och jag förstår att media har svårt att såväl förstå som förklara. Ändå blir jag irriterad över frånvaron av analys. AF tog fram undersökningen på DN:s uppdrag, som skriver:  

En förklaring till att andelen heltider har minskat är den ekonomiska krisen.
– Man agerar som man brukar göra när det är en sämre konjunktur, arbetsgivarna drar ner på arbetstiden, säger Torbjörn Israelsson.
Vad som beror på det ekonomiska läget eller ändrade a-kasseregler är omöjligt att säga. Klart är dock att löntagarna har anpassat sig efter de skärpta deltidsreglerna. Det märks bland annat på att fler deltidsarbetslösa har lämnat sitt deltidsarbete och gått ut i heltidsarbetslöshet.

Jösses, det är och har varit så många kvinnors vardag under så många år: att vara ständigt redo. Beredd på att jobba. Beredd på att inte jobba.  24/7. Året runt. Vikarier är så billigt och bekvämt för arbetsgivaren att de fortsätter ringa in och anställa lite då och då. Med eller utan kris. Med eller utan 75-dagarspåhitt. Och de deltidsarbetande vet snart varken ut eller in. En sak är dock övertydlig: självklart påverkar 75-dagarsregeln möjligheten att arbeta negativt. Något annat är omöjligt.

Suck….. alltså så här funkar det:

Exempel Lotta är timvikarie i storkök och tjänar 100 kr/timme. Hennes a-kasseersättning är 502 kr/dag på 65%-nivå och hon arbetade innan arbetslöshet 40 h/vecka. Hon hade 275 a-kassedagar när 75-dagarsregeln trädde i kraft. Av de 275 dagarna är 75 arbetsmärkta: Så fort Lotta arbetar mindre än heltid under 1 vecka, tickar dessa dagar. Är hon däremot helt arbetslös minskas dagarna från övriga 200.

Exempel en vecka med eller utan arbetslöshet:
Lotta arbetar 4 dagar * 8 timmar = 1 dag dras från 75 dagar.
Lotta är helt arbetslös = 0 dagar dras från 75 dagar. 5 dagar dras från resterande 200 dagar.
Lotta arbetar 4 timmar = 4,5 dagar dras från 75 dagar.

Lottas 75 dagarskvot tickar alltså beroende på hur hon jobbar. Utgångspunkten är dock alltid att hon jobbar. Är hon helt arbetslös, påverkas ju inte de 75 dagarna.

Dagarna går och Lottas 75 dagar är slut. Har hon arbetat minst 4 timmar/vecka under samtliga veckor, återstår 200 dagar. Men dessa 200 dagar betalas inte ut under veckor som Lotta arbetar. Är hon däremot helt arbetslös får hon alltså 5 dagars ersättning från a-kassan.

Exempel:
Lotta rings in på måndag för 4 timmar.  Hon får inga fler timmar resten av veckan. Hennes inkomst = 400 kr/vecka . = 0 kr betalas från a-kassan

Lotta får 3 dagar heltid. Hennes inkomst = 2 400kr/vecka .

Lotta är helt arbetslös. Hennes inkomst = 2 510 kr/vecka .

Den s.k. ”anpassningen” av deltidsarbetslösa är en tvångströja och inte ett val i betydelsen frivillighet.  Skall Lotta överleva ekonomiskt, måste hon tacka nej till jobb.  Har hennes 75 dagar tagit slut, har hon också rätt att tacka nej. 

Sedan tar förstås inte historien slut här. Är Lotta ensamförsörjare till barn under 18 år, kan hon placeras i Jobb- och Utvecklingsgarantin. Och därifrån fortsätta arbeta så mycket hon kan. Men har hon inga barn/vuxna barn alternativt har minderåriga barn och  är sambo, ja då är det heltidsarbetslöshet som är alternativet.  Eller att hon arbetar de timmar och dagar hon får och blir försörjd av make/sambo.  Hohoho, jämställt arbetsliv någon…

Nu har Alliansen misslyckats kapitalt med sitt trixande och fixande. Gör det enkelt och sänk arbetstiden för alla. Gör 6 timmar till heltid och gör heltid till en rättighet.

- Marita -

Spelarbyte 2010?

Byter Alliansen ut delar av laget år 2010: KD ut och SD in? Märker medborgarna någon skillnad eller blir det bara en boKStavsjustering?

Väldigt osäkert när blåbären antar en allt mer brunfärgad ton.

- Marita -

Mantra ersätter agerande

Meditationens mantra har naglat sig fast i Alliansens retorik.  Istället för ”aum” låter det:

Det måste löna sig att arbeta

Sist ljöd det i söndagens Agenda när Reinfeldt fick frågan om framtiden för Saab. Från ingenstans, mitt i diskussionen om statens förpliktelser gentemot GM och Trollhättan. Om underleverantörer och massarbetslöshet. Från ingenstans, närmast tvångsmässigt säger Reinfeldt:

Det måste löna sig att arbeta

Saab finns inte med i en framtida GM-portfölj Saab är en belastning för GM. För Trollhättan är Saab en byggsten. Jag vet, jag bor i staden som sett skattebetalarnas pengar rulla in så fort Saab knystat om varsel och minskad försäljning. Och inte gillat det alls, samtidigt som en nedläggning innebär att 4000 anställda får gå . Anställda som byggt såväl bilar som sina liv med Saab som trygghet.  Nu svävar de mellan hopp och förtvivlan . Men hav tröst:

Det måste löna sig att arbeta

I Trollhättan söker allt fler socialbidrag.  23 % fler hushåll sökte försörjningsstöd år 2008 jmfr med 2007.  Av dessa uppgav 60 % arbetslöshet och avsaknad av a-kassa som skäl.  Ett resultat av sänkta ersättningsnivåer tillsammans med höjd a-kassaeavgift.  Ett försämrat arbetslöshetssystem som motiverades med:

Det måste löna sig att arbeta

Oavsett vad GM meddelar i natt , innebär regeringens ointresse och handlingsförlamning att kostnaderna för enskilda och för samhället skjuter i höjden. 

– Ska jag ta skattebetalarnas pengar för att köpa en bilfabrik som GM inte tror ska ge någon lönsamhet? Ska jag spela Monopol med skattebetalarnas pengar? Svaret är nej, sa Olofsson

En sakupplysning för Maud Olofsson och övrig Allians, är att socialbidrag och a-kassa också är kostnader för skattebetalarna.  Men när arbetslösheten görs till individens eget problem, så kan man fortsätta rulla tummarna. För

Det måste löna sig att arbeta

Auuuuummm…………..

-  Marita -

Kär..n..kraft – vem betalar?

Ibland är ett debattinlägg exakt.  Fokuserat och precist. Exakt och förbaskat viktigt. Anders Siréns debattinlägg om ägaransvaret i kärnkraftsfrågan är ett sådant:

Radioaktivt avfall, som förblir farligt under tiotusentals år kan till exempel jämföras med bly och kvicksilver, som förblir giftigt för alltid. Man bör skapa miljöskatter som belastar radioaktivt avfall och andra miljögifter enligt samma principer, baserat på vetenskapliga kriterier. Gör ägarna av kärnkraftverk, och andra potentiellt farliga industrianläggningar, på lika villkor fullt ansvariga för effekterna av olyckor, och kräv att de är fullt försäkrade, så att det blir försäkringsbolagen i stället för politikerna som slutligen gör riskbedömningarna. Om kärnkraften sen i slutändan visar sig lönsam eller inte, det vet varken jag, Maud Olofsson, Göran Hägglund, eller Mona Sahlin.

Är sannerligen ingen marknadsivrare, men här skulle marknaden kunna reglera. Reglera det som politiker inte klarar av när känslorna tar över. När snyftningar om framtida generationer (Maud Olofsson) och konsumtionskraven hetsar till mer, mer, mer energi till vilket pris som helst. Säg det försäkringsbolag som hade överlevt Harrisburg..något…? Att kärnkraften vägrar ta ansvar visar  Marcus Radetzki och Marian Radetzkis Ansvar och ersättning för industriella katastrofer :

Kärnkraftsindustrin i OECD-länderna skapar, liksom en rad andra riskindustrier, små risker för omfattande katastrofskador. Förmågan att betala skadestånd täcks blott i begränsad omfattning av försäkringar, arrangemang för riskdelning inom respektive industri, och det skadevållande företagets egenkapital. Ansvaret därutöver hamnar, uttalat, eller outtalat, hos regeringarna.

Detta avlyft av topprisken utgör en offentlig subvention till riskindustrierna.

”Offentlig subvention” innebär alltså att det är vi alla som betalar risken. Jag har ingen lust, har Du? Marian är ju  för övrigt den legendariske mannen bakom ”hungriga lejon jagar bäst”. Vore fint om han endast koncentrerade sig på ex. riskfrågor för kärnkraften där han uppenbarligen har potential. 

Per Kågesson belyser Sverige vs övriga världen:

Om avsikten är att uppmuntra alla världens länder att följa det svenska exemplet måste vi i framtiden räkna med uppemot 10 000 stora kärnreaktorer. Det vore intressant att höra Maud Olofssons uppfattning om storskalig upparbetning i länder som exempelvis Iran, Syrien, Pakistan, Indien och Jemen,

Instämmer, vore väldigt intressant att veta om Alliansen verkligen ser vidden av sin politik. Globalisering är honnörsordet för tidsandan, men uppenbarligen inte när det handlar om energi i allmänhet och kärnkraft i synnerhet.

Prokärnkraft märks överallt. Högskolor och universitet får en massa sköna miljoner för forskning. I Jukkasjärvi samlades kärnkraftsforskare som garanterat fått mer luft under vingarna iom Alliansen reaktorskramande. 

Summa summarum:

Den säkraste kärnkraften är den som aldrig tas i bruk.

- Marita -

Krångligt att ROTa

Alliansen har kritiserats för korta remisstider, förhastade beslut, för slarvig planering och genomförande. Fortsättning följer och på tur står ROT, som började gälla från 8 december 2008. Ansökningsblanketter saknas nämligen och värre: lagtexten finns inte eftersom regeringens proposition inte är klar. Handläggaren på Skatteverket får ta emot 80-120 samtal/dag om ROT. Inga detaljerade beskrivningar är klara och därmed ingen blankett. Och människor fortsätter ringa. Ringa och ringa, tills i slutet av maj, då kanske det mesta är färdigt.  Regeringen informerar dock om ROT, trots att allt inte är klart. Jo, ROT har fått OK, men ingen vet vad som är helt OK…..

- Marita -

Osannolik politik

Begrep aldrig resonemanget av Maud och Centerpartiet kring anti/pro/kärnkraften: ” Joo, vi är fortfarande emot kärnkraften, men vi öppnar upp för nya kärnkraftverk. Sluta tjafsa om vi är för eller emot.  Tänk på våra barn, snyft, snyft. Kärnkraft och förnyelsebar energi”

Men idag trillade poletten ned. Den förnyelsebara energi som avses, består förmodligen av idéåtervinning, som Gudrun Schyman så exakt beskriver. Om att damma av mossiga tankar på NATO och EMU-medlemskap, militär upprustning. Och kärnkraften förstås.  Om en politik i repris.

Mycket gammal politisk skåpmat skall förpassas till sopberget, men en del saker bör vi hålla levande, som Tage Danielssons underbara monolog om sannolikhet:

”Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.

Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannorlikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller…

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite.
Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.”

Hämtat från Talarforum

 - Marita -

Alliansen och A-kassan: april, april året om

Tystnaden kring Alliansens slakt av a-kassan, har varit alarmerande hög…..Kanske har regelverket varit så snårigt att media helt enkelt inte ids nysta i alla trådar. Trådar som bildar snaror om den arbetslöse varit sjuk, vabbat eller varit föräldraledig.

En delad föräldratid ger sänkt ersättning . Eva Uddén Sonnegård, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet säger:

- Det är bara att beklaga att regelverket ser ut som det gör. Vi hade önskat att det hade ändrats tidigare och tycker det är väldigt olyckligt med föräldrar som hamnar i den här situationen.

”Olyckligt” är bara förnamnet.  Hafsverk är vad det är. Alliansen kastade in ett nytt a-kassesystem utan eftertanke, utan att förstå hur reglerna slår mot individen. Delvisa ändringar är på gång, men fortfarande läcker systemet som ett såll. Effekten….tja, barn lär se ännu mindre av sina fäder. Så kan det gå när inte genusglasögonen är på.

Ogenomtänkta regeländringar står som spön i backen. Alliansen fick kalla fötter över den höga arbetslösheten. Man hade ju strax innan försvårat att kvalificera sig för a-kassan, dels chockhöjt avgiften och orsakat massutträde. Så vad gör man, jo man leker löjliga-a-kassan

 För att det ska bli lättare att klara kravet på 12 månaders medlemskap som är förutsättningen för inkomstrelaterad a-kassa föreslår man att varje medlemsmånad under 2009 ska räknas som om man varit medlem i två månader.  Det ska man lösa så att för varje månad som man är medlem under 2009 ska tidpunkten för när en person blev medlem flyttas en månad bakåt. Det innebär att den som blir medlem 1 januari 2009 klarar medlemskravet  1 juli. Regeln föreslås gälla under tiden 1 juli - 31 december 2009. (AEA)

Få 2 månader till priset av 1 – är det realisationsinspiration? Och det gäller under ett helt halvår……  Inget aprilskämt, utan på riktigt. Inte riktigt klokt.

- Marita -