Könsneutrala äktenskap…en lååångsam historia
21 januari 2009
Kära nå´n vilka tramsiga turer det varit kring könsneutrala äktenskap..farmors lilla kråka skulle ut å åka, ingen hade hon som körde…Väldigt mycket dikeskörningar längs vägen. Som om frågan är så glödhet att man kastat runt den för att inte bränna sig. Alliansen rusade in med försämringar i a-kassan, i sjukförsäkringen, men droooog på könsneutrala äktenskap – ända tills nu. Sossarna blundade för allas rätt till äktenskap – ända tills nu. Måtte vara i särklass den svåraste nöten att knäcka för svenska politiker i modern tid. Tur de inte har ansvaret för en havererad kärnreaktor…
I kulisserna myser religionsfriheten. ”Man måste ju ta hänsyn till religiösa intressen.” I klartext innebär det att mänskliga rättigheter kan upphöra vid religionens gräns. Jag vare sig vill eller kan förstå. Det får aldrig, aldrig finnas ett alibi för att kränka mänskliga rättigheter. Istället skall vi garantera rätten att älska vem man vill. Rätten till lika värde oavsett kön, sexuell läggning, etnisk härkomst.
En debattartikel om att det är ”ett biologiskt faktum att homoäktenskap är fel”, går till historien som en av de mest pinsammaste. Torbjörn Fälldin, Alf Svensson m. fl. gör verkligen bort sig. Sååå tröttsamt det är med hänvisningar till det ”naturliga, ”biologiska”. Barnreproduktion var honnörsordet den dagen. Nej, tacka vet jag kärlek, med eller utan barnalstring.
Veronica skriver om det självklara med en samlevnadsbalk. Hur många turer kräver den?
Mattias Syrén har rätt om religions”frihet”
19 januari 2009
Mattias Syréns debattartikel om religionens begränsning av människors liv lyfter frågan om dess krav på frihet på ett bra sätt. Religionsfrihet är ett alibi, där kvinnoförtyck och homofobi kan härja fritt. I skydd av Guds namn kan mänskliga rättigheter hållas på milsvida avstånd. Ett avstånd som vi inte kan acceptera, än mindre understödja genom att ge religionen tolkningsföreträde.
Offentligheten skall vara sekulär. Punkt. Vilket självklart omfattar skolor, radio- och tvprogram i public service etc.
Är själv troende (har försöööökt bli ateist, men det går inte) och förundras över hur olika religioners företrädare, gör sig själva till minigudar som har rätt att döma sina medmänniskor. Med hänvisning till skrifterna kan de strunta i den egentliga religiösa budskapet: kärleken. Istället dundrar Påven om den heliga kärnfamiljen som en garant för världsfreden och i Pakistan hotar talibaner att döda flickor om de går till skolan.
Läser just nu den svenska översättningen av Påvens nyårstal för att hänvisa till några strofer. Helt omöjligt – denna: …snubbla inte…:) …patriarkatpatriark kräver ett alldeles eget inlägg…jösses…..
- Marita -